Raiffeisen-Eurasia-Equities har valt att fokusera på länder som är stora nog att påverka sin omgivning snarare än att i första hand vara föremål för påverkan från den.

Publicerad 4 okt 2016

Sociala och ekonomiska reformer ger potential för tillväxtländer

Sydostasien levererar
Jakten på avkastning gör att allt fler blickar riktas mot tillväxtekonomierna. Det gäller även österrikiska Raiffeisen, som slår på trumman för framförallt sydostasiatiska aktier.

– Sydostasien, ASEAN-området som helhet, är väldigt dynamiskt. Det som har skett är att man har gjort genomgripande omstruktureringar. Länderna bör fortsätta att visa väldigt mycket tillväxt framöver, säger Mark Monson, Senior Fund Manager för Raiffeisen-Eurasia-Equities, som har arbetat med de asiatiska aktiemarknaderna i nästan 30 år. 
Eurasien: Kina, Indien, Ryssland, Turkiet och ASEAN
I sitt val av länder i den eurasiska regionen har Mark Monsons fond valt att fokusera på de som är stora nog att påverka sin omgivning snarare än att i första hand vara föremål för påverkan från den. 
– Vi vill fånga dynamiken och de bästa möjligheterna att få fördelar under en längre period på många år och inte bara under de kommande sex månaderna, förklarar han. 
Synsättet innebär att årets raket Brasilien – oaktat att landet inte ligger i Eurasien – vore mindre intressant att investera i, eftersom landet dels är väldigt beroende av den globala efterfrågan, samt dessutom visar tydliga tecken på politisk instabilitet.  
– Det kvarstår stora frågetecken kring Brasilien. De har fortfarande mycket arbete att göra. Korruptionen finns kvar, fortsätter Mark Monson som senare också tillägger att utvecklingen i landet är såväl exempellös som ”ohållbar”. 
Av de länder som ingår i den eurasiska gruppen är Turkiet det svarta fåret i dagsläget, bland annat i spåren av att Moody’s sänkt kreditbetyget. Mark Monson menar att det finns en berättigad oro på kortare sikt men att den långsiktiga bilden är mer lovande, samtidigt som han betonar att den egna fondens exponering mot Turkiet är begränsad. 
Behov av att vara selektiv avseende Kina
Avseende övriga länder som ingår i fonden menar han att det ”inte kommer att bli så mycket värre”. 
– Det finns anledning att vara optimistisk avseende Indien och Ryssland. Och om man tittar på Kina så var tongångarna i början av året som om landet skulle kollapsa, men efterhand har bedömare insett att de hanterar det, att de genomför reformer. Jag är inte så glad när det gäller delar av den gamla ekonomin. Om man köper en Kina-ETF så får man den gamla ekonomin, utan dynamiken från den nya ekonomin som är på väg att växa fram, argumenterar Mark Monson för att sedan fastslå:
– När man närmar sig Kina måste man vara mycket selektiv. 
Han konkretiserar med att Raiffeisen inte varit positivt inställda till den kinesiska gruvsektorn, men däremot har haft det enskilda företaget Zijin Mining Group Co Ltd som fondens fjärde största enskilda innehav och samtidigt största övervikt, i förhållande till andel av index  (31 augusti  2016). 
På längre sikt 
Mark Monson menar att många bedömare och investerare felaktigt tenderar att se på utvecklingsekonomierna i termer av tillgångsallokering, utan att mer än skrapa på ytan och utan att gräva djupare för att utröna styrkor och svagheter i de olika ländernas företag såväl som politiska system. 
– I ett längre perspektiv är man mer framgångsrik om man förstår vad det är man köper. Varje gång som det uppstår kraftig volatilitet, då tittar jag helt enkelt igenom min portfölj och ser till de ingående företagen snarare än att jag försöker gissa vad som kommer vara Feds nästa drag, resonerar Mark Monson.
Han återkommer även senaren till att Yellen, Brexit och annat som för dagen kan vara i de globala finansmarknadernas kortsiktiga fokus inte är det viktigaste att fokusera på, utan att det är långsiktiga framgångsrika sociala och ekonomiska reformer som skapar den största potentialen i utvecklingsekonomier. 
– Den globala ekonomiska cykeln är väldigt kort från mitt perspektiv, tydliggör Mark Monson.
Indonesien ett gott exempel och Filippinerna ett avskräckande 
Det kortsiktiga perspektiv som dominerar stora delar av finansbranschen – inklusive kapitalförvaltning – gör också att många feltolkar och missbedömer utvecklingen. Indonesien är ett exempel, enligt Mark Monson.   
– När Suhartos välde var över tog det tio år för befolkningen att få grepp om att de hade rösträtt. Den nuvarande presidenten Joko Widodo arbetar med reformer och tar itu med saker. Det blir lättare att göra affärer. 
– När Widodo först kom till makten hände det inte så mycket konkret under det första året. Därefter påbörjade han reformarbetet. Många marknadsbedömare ansåg att han hade förspillt ett år. De missförstod hela situationen. Han hade äntligen fått bollen i rörelse efter 40 år av stagnation och staus quo – det tog bara ett år, utropar Mark Monson. 
Han anför även Sri Mulyani Indrawas återkomst som finansminister i Indonesien – efter en sejour som chef för Världsbanken – som ett starkt tecken på långsiktigt mycket positiv utveckling. 
 
Ett exempel i motsatt riktning är  å andra sidan Filippinerna under president Rodrigo Duterte, som kanske blivit mest känd för att ha kallat USA:s president Barack Obama ”horunge”: 
– När Duterte blev vald halverade jag omedelbart min exponering. Jag tror mer problem väntar, varnar Mark Monson.