Denna sida är en annonsbilaga med nyheter för investeraren från Laika Consulting.

I Råvaruskolan del 2 går vi igenom vad som bestämmer råvarupriset

Publicerad 30 apr 2013

Råvaruskolan del 2: Vad bestämmer priset på en råvara?

Priset på en råvara bestäms främst av utbud och efterfrågan. Om utbud (produktion) av exempelvis koppar är konstant medan efterfrågan ökar, kommer priset öka då efterfrågan överstiger utbudet. På motsvarande sätt kommer priset att minska, vid en ökad produktion eftersom det då kommer finnas mer koppar än vad marknaden efterfrågar. Dessa och ytterligare faktorer analyserar vi i detta kapitel.

Efterfrågan styr oftast pris i kort tidshorisont, medan utbud under en längre tidshorisont alltid har högre vikt.

Utöver utbud och efterfrågan, finns fler parametrar som påverkar priset:

Inflation
– är negativt korrelerat med råvarupriser, om verklig eller förväntad inflation går upp går råvarupriser statistiskt sett ned.

US dollar
– eftersom råvaror prissätts i USD påverkas priset om valutan ändrar sig mot övriga valutor. Exempel som förutsätter att samtliga världsvalutor rör sig linjärt med valutaparet SEK/USD:

Initiala värden:

SEK/USD = 10 SEK
Oljepris 100 USD/fat
> För 1000 SEK får vi ett fat olja

Efter ändring halvering av värdet på USD
SEK/USD = 5 kr
Oljepris 200 USD/fat
> För 1000 SEK får vi ett fat olja

En svag valuta gör att råvarupriset, i ovanstående exempel, ser ut att gå dubblas. I själva verket har priset på olja legat konstant. Vi får lika mycket olja för pengarna i båda fallen, råvarupriser är således negativt korrelerade med USD.

Spekulation skapar ”prisbubblor” som tillfälligt driver prisbilden, innan de spricker och priserna återgår till en ett pris närmre efterfråge- och utbudsbalansen. Att veta exakt vad som är spekulation är naturligtvis svårt, men man kan nog ganska säkert utgå ifrån att extrema prisuppgångar på kort tid ofta får extra stöd genom spekulation. Ett exempel är silverpriset, som efter en otrolig uppgång fick en våldsam korrigering våren 2011 efter att marginalkraven ändrats.

Att aktiekurser rör sig i cykliskt mönster efter rådande konjunktur är ingen nyhet. Råvarupriser uppvisar ofta ett liknande cykliskt mönster. Det kan illustreras genom följande exempel vilket även ger en introduktion till utbud och efterfrågan:

Låt oss anta att priset på olja är 100 USD/fat år ett.
Efterfrågan på olja ökar, drivet av exempelvis konjunktur och tillväxt i världen. Det driver upp priserna:


Oljepriset når 120 USD/fat år två
Oljepriset når 140 USD/fat år tre
Oljepriset når 160 USD/fat år fyra

De aktörer som borrar olja blir allt mer lönsamma, och på grund av detta kommer parallellt med det ökande priset ett ökande intresset för att utvinna mer olja. Hade det varit enkelt att göra detta, hade produktionstakten ökat i liknande takt med efterfrågan och hållit ”vinsterna” av oljeborrning på konstant nivå. I verkligheten är det dyrt att öka oljeproduktionen. Då priset blir tillräckligt dyrt kommer olika aktörer alltid öka sin produktion genom exempelvis:

  1. Investeringar i dyr djuphavsborrning blir möjliga genom det höga oljepriset.
  2. Investeringar i dyra tekniker för ökad effektivitet i befintliga källor
  3. Nya oljekällor exploateras

Det höga priset påverkar också konsumtionsmönstret. Något som utan det höga priset, om vi bortser från de senaste årens klimatdebatt, kanske inte skulle skett:

Det höga oljepriset gör alternativa bränslen som tidigare varit allt för dyrt att framställa mer intressanta. Exempel på detta är Etanol som blev ett konkurrenskraftigt alternativ för vissa marknader. I Sverige nådde antal sålda etanolbilar sin topp 2008, samma år som oljepriset slog rekord. Även diesel har under åren efter 2008 sett ett ökat intresse, vilket visar på hur konsumenter väljer att ta en högre investering i motorerna (dieselmotorer är dyrare än bensinmotorer att producera) för i längden minska konsumtionen av olja.
Bilköpare börjar kräva bränslesnålare modeller av producenterna, vilket driver utvecklingen av teknisk innovation för att minska bensinförbrukningen.

Vissa segment av marknaden låter bilen stå, för att istället använda kollektivtrafik

Exemplet ovan är naturligtvis inte helt sanningsenligt, men poängterar ändå tre nyckelfaktorer och illustrerar den cykliska naturen i råvarupriser:

När priset på en råvara stiger kraftigt, kommer olika aktörer alltid att försöka öka sin produktion. Är det tillräckligt lönsamt kommer vem som helst försöka producera råvaran och öka utbudet. Skulle priset på en trivial råvara så som socker helt plötsligt stiga tusentals procent, skulle intresset för denna rapport troligen vara mindre då de flesta själva skulle vara ute och plantera sockerbetor i stället för att läsa detta.
Att öka produktionen av råvaror är aldrig enkelt. Det tar tid och är dyrt. Handlar det om jordbruksprodukter, kan odlare inte öka sin areal för grödan förrän nästföljande säsong. Är det metaller måste ofta exploatering ske vilket är dyrt, osäkert och kan ta många år innan produktionen kommer igång.

Höga priser kommer att påverka efterfrågan på råvaran, även om efterfrågan på applikationen som använder råvaran inte minskar. Alternativa lösningar kan bli lönsamma, ny teknisk innovation ersätter råvaran eller minskar behovet tas fram. Även dessa förändringar i tar tid, och påverkar kanske inte priset på kort sikt – men på lång sikt kommer de höga priserna leda till förändringar i efterfrågemönstret.


Utbud
Vår första punkt för att analysera det framtida priset på en råvara är att analyser utbudet, historiskt och förväntat framtida utbud. Några frågor som man kan ställa sig vid denna analys är exempelvis:

Hur mycket produceras i världen av råvaran?
Hur mycket finns i lager?
Sker produktion i områden som kan påverkas av väder eller politisk instabilitet?
Hur mycket av metallen finns som reserver i existerande gruvor?
Hur många gruvor finns i världen?

Finns det några nya källor till utbud?
Gamla gruvor, oljefält etc. som expanderar?
När kan detta utbud exploateras?
Hur mycket kommer utbudet öka, och vad kommer det att kosta?
Hur lång tid tar det innan det nya utbudet finns på marknaden?

Finns det potentiellt några nya källor för utbud?
Hur mycket?
När når det marknaden?
Vad kommer det att kosta?

Efterfrågan
Vid analys av efterfrågan på en råvara, är några frågor att besvaras:

Vad används råvaran till?
Vilka av dessa användningsområden kommer bestå framöver?
Vilka alternativa lösningar kan ersätta råvaran om priset blir för stort?
Vilka nya tekniska applikationer kommer behöver råvaran?
Vem använder råvaran, och hur kommer denna grupp ändra i storlek eller ändra sitt beteende

Pris, volym och "open interest"
Den finns en hög korrelation mellan open interest (öppna kontrakt), volym och pris.

Ökade open intrest tillsammans med ökande volymer driver upp priset på råvaran eftersom det tyder på en ökad investering i råvaran
En minskad open intrest tillsammans med sjunkande volymer driver motsatt ned priset på råvaran, eftersom allt färre investerare öppnar positioner.

Att analysera open intrest som en fristående parameter är dock inte tillräckligt för att dra några slutsatser. Därför har vi analyserat open interest, volym och priser för två terminskontrakt visade nedan:


<img src="https://laika.dmdelivery.com/mailings/3/170/images/Pris-volym-open-interest.png?0.554825636325404">

Till vänster visas priset på silver, till höger open interest och volym på kontraktet november 2009. Den samtidiga ökningen av pris på open interest och volym indikerade en framtida prisökning, och framtida silverpris kan, då denna analys gjordes, antas fortsätta vara i en bull marknad med stigande priser.

Pris, volym och "open interest"
Till vänster visas priset på silver, till höger open interest och volym på kontraktet november 2009. Den samtidiga ökningen av pris på open interest och volym indikerade en framtida prisökning, och framtida silverpris kan, då denna analys gjordes, antas fortsätta vara i en bull marknad med stigande priser.

I jämförelse med open interest, visar ökad volym på ökad spekulation. Spekulation kan leda till en ökad mängd stängda positioner drivna av exempelvis marginalkrav, någon som kan förväntas driva upp volatiliteten i råvarupriset.

En inblick i förhållandet mellan aktier och råvaror
Vi har tidigare visat att råvarupriser generellt är lågt korrelerade mot aktiekurser. Det finns dock undantag, både med negativ och positiv korrelation. Många företag har råvaror som någon del av sin värdekedja. Här följer några exempel på situationer där företagets utveckling är i beroende på råvarupriset:

Företag som exploaterar råvara (lönsamhet positivt korrelerat med råvarupris)

Nordic gold miners, utvinner guld och har högre lönsamhet vid högt guldpris
Statoil, har högre lönsamhet vid högt oljepris

Företag som förädlar råvaror (lönsamhet negativt korrelerar med råvarupris)

Hennes & Mauritz, såg sina marginaler pressade i och med det höga bomullspriset vintern 2010/2011
SSAB producerar stål med råvaror som input, notera här att vid stigande stålpriser kommer inte bara priset på malm stiga (högre inköpspriser) utan det kommer troligen även leda till högre priser på SSABs färdiga produkter vilket till och med kan verka positivt för lönsamheten

Företag som servar råvarubolag (lönsamhet på sikt positivt korrelerat med råvarupris)

Acegy, servar oljebolag
Volvo, som i ett segment av verksamheten försörjer gruvor med maskiner

Hur råvarupriser påverkar lönsamheten för ett specifikt bolag varierar stort och kräver djupare statistiska analyser. Som visat ovan är sambanden i vissa fall mer uppenbart än i andra fall.

Det bör även noteras att enbart uthålliga prisförändringar i råvarupriser normalt sett påverkar aktiekurser. Ett exempel är den Arabiska våren och Libyen krisen, vilket ledde till kraftigt ökade oljepriser. Oljeservicebolag eller oljeproducerade aktier påverkades inte i samma grad – något som tyder på att ökningen i oljepriset inte av marknaden troligen inte sågs som tillräckligt uthållig för att påverka dessa företags vinster.

Bilden såg något annorlunda ut under 2008 då det höga oljepriset ledde till att utvecklingen i börskurserna för oljeservice steg kraftigt uppåt tillsammans med det höga oljepriset, det samtidigt som börsen som helhet hade en relativt negativ utveckling.

  • Läs de andra delarna i Råvaruskolan
  • <a tabindex="-1" target="_blank" href="http://www.investerarbrevet.se/pages/206">
  • <a tabindex="-1" target="_blank" href="http://www.investerarbrevet.se/pages/206">Del 1: Varför investera i råvaror?
  • Del 2: Vad bestämmer priset på en råvara?
  • <a tabindex="-1" href="http://www.investerarbrevet.se/pages/208" target="_blank">Del 3: Hur handlar man i råvaror?

    Denna artikel är framtagen av vår samarbetspartner<a tabindex="-1" target="_blank" href="http://www.tradingportalen.com"> <a tabindex="-1" target="_blank" href="https://tradingportalen.com">Tradingportalen.com.
    <a href="http://www.tradingportalen.com" tabindex="-1" target="_blank">Tradingportalen.com<a tabindex="-1" target="_blank" href="http://www.tradingportalen.com"> är ett oberoende finansmedia som strävar efter att ge objektiv och tillförlitlig information om allt inom trading.
     
    För att prenumerera på Tradingportalens kostnadsfria nyhetsbrev med analyser, artiklar och nyheter, <a tabindex="-1" target="_blank" href="http://www.tradingportalen.com/gratis-marknadsbrev/">klicka här




Denna artikel är information från Laika Consultings kund. Artiklar i Investerarbrevet skall tolkas som marknadsföring. Alla investeringar innebär risk och satsat kapital kan helt gå förlorat i värde.

Prenumerera på Investerarbrevet:

Som prenumerant får du varje månad Investerarbrevet samt inbjudningar till våra event och erbjudanden från våra samarbetspartners. Investerarbrevet produceras av Laika Consulting.  Läs om hur Laika Consulting behandlar  personuppgifter här!

Fyll i din e-post nedan

MEDVERKA - Varje månad har vi över 100 000 läsare bestående av institutionella placerare, större investerare och småsparare.

Vill du synas i investerarbrevet? 

Vill du medverka kontakta noel.larsson@laika.se

NYHETSBREV

Prenumerera på Investerarbrevet

Investerarbrevet kommer ut en gång i månaden och varje nummer är fullmatat med placeringstips. Vi skriver om fonder, emissioner och annan information som investeraren har nytta av.

INVESTERARBREVET PRODUCERAS AV 

Laika Consulting AB

Huvudkontor:  Birger Jarlsgatan 41A   ·   111 45 Stockholm 

Telefon: 08 - 440 82 40     E-post: info@laika.se

© Copyright 2019 Laika Consulting    Om cookies    Sitemap

Följ oss gärna på sociala medier

INFORMATION

Investerarbrevet är ett nyhetsbrev som produceras av Laika Consulting AB, ett kommunikations- och marknadsföringsföretag inom finansbranschen som riktar sig mot individer, organisationer och företag. Laika tillhandahåller ingen egen investeringsrådgivning till kunder och mottager och förmedlar inga investeringsorder. Laika fungerar istället som en länk och förmedlare av kundkontakter mellan individer, organisationer och företag som vill investera i värdepapper och de bolag som tillhandahåller värdepapper. Artiklar i Investerarbrevet skall tolkas som marknadsföring. Alla investeringar innebär risk och satsat kapital kan helt gå förlorat i värde. För närmare information om Laika och vår verksamhet vänligen besök vår hemsida www.laika.se. Läs om hur Laika Consulting behandlar personuppgifter här.