Publicerad 5 maj 2014

Positiv utveckling för Europas tidigare krisländer


Lågkonjunkturen släppte taget om Europa under förra året, och sedan dess har återhämtningen i fortsatt utan större motgångar även för de tidigare krisländerna i södra Europa. Det gör att Danske Banks chefsanalytiker Bo Bejstrup Christensen ser positivt på framtiden, och i den här artikeln berättar han om hur situationen ser ut idag i de tidigare krisländerna.

Danske Invests chefsanalytiker Bo Bejstrup Christensen känner sig
förhoppningsfull när det gäller den europeiska ekonomin. Den ekonomiska
tillväxten är tillbaka, och utvecklingen för de europeiska ekonomierna
fortsätter som förväntat. Årets första månader blev ett ytterligare bevis på
att den europeiska ekonomin är på rätt väg.

 

– Europa fortsätter att visa styrka, och det är uppenbart att den
europeiska ekonomin inte längre befinner sig i en recession. Företagens
förtroende ökade under årets första kvartal, och arbetslösheten börjar stabiliseras
efter betydande uppgångar under krisen, berättar Bo Bejstrup Christensen.

 

Generellt förväntar sig Bo Christensen Bejstrup att 2014 kan bli
det bästa tillväxtåret för den globala ekonomin sedan 2010, och han tror att
Europa kommer att kunna bidra till den globala tillväxten igen efter krisåren.
Men det är inte tal om någon solklar fortsättning för återhämtningen,
poängterar han. Uppgången har nämligen ännu bara påbörjats. Nedan följer Bo
Christensen Bejstrups syn på situationen i de tidigare krisdrabbade GIIPS-länderna
(Grekland, Italien, Irland, Portugal och Spanien).

 

Grekland – En heroisk
men smärtsam anpassning 

Från 2010 till 2013 har Grekland stramat åt finanspolitiken med motsvarande
30 procent av landets BNP. Det har gjort att landet idag har ett litet
överskott i betalningsbalansen för första gången på 50 år, och de offentliga
finanserna innan ränteutgifter är numera stabilt positiva.

– Den smärtsamma anpassningen har kostat på, och
oppositionspartiet Syriza ser starkt ut i opinionsmätningarna inför det
kommande valet till Europaparlamentet och kommunalvalet i maj. Om partiet når
ett bra valresultat kan det försvåra de löpande förhandlingarna mellan Grekland
och Trojkan, säger Bo Bejstrup Christensen.

Italien – Nya
politiska vindar blåser

Italien har tagit sig ur recessionen, och landet har ett överskott i de
offentliga finanserna innan ränteutgifter. Dock är statsskulden omkring 133
procent av BNP, och förra årets valresultat gör det svårt att genomföra de
strukturella reformer som behövs för att stärka landets tillväxtpotential.

– Letta-regeringen avgick i början av året, och en ny regering har tillsatts.
Det har utlovats reformer, men den nya regeringen verkar inom ramarna för det
gamla parlamentet då inget nyval kommer att hållas. Det betyder att utmaningar
kvarstår sedan det problematiska valresultatet år 2013, säger Bo Bejstrup
Christensen.

Irland –
Utbrytarkunden

Under 2013 lämnade Irland låneprogrammet bakom sig och kommer nu att klara
sig på egen hand framöver. Landet har sänkt det offentliga underskottet från 30
procent år 2010 till 8 procent 2012, men det är fortfarande en bit kvar till
ett överskott även om ekonomin tagit sig ur recessionen.

– Kreditvärderingsinstituten har bekräftat utvecklingen
genom att uppgradera irländska statsobligationer till investment grade, vilket
ges till obligationer med hög kreditvärdighet, säger Bo Bejstrup Christensen.

Portugal – Högsta
domstolen bromsar reformprocessen

Portugals ekonomi växer och har tagit sig ur recessionen. Dessutom har
marknaden börjat se mer positivt på landet, och dess 10-åriga statsränta har
fallit från cirka 16 procent till cirka 4 procent. Högsta domstolen utgör dock
ett hinder för den fortsatta utvecklingen.

– Reformprocessen bromsades upp under 2013 då Högsta
domstolen beslutade att en pensionsreform stod i strid med författningen. Det
var fjärde gången som domstolen stoppade en sparåtgärd. Portugal tyngs
fortfarande av stora offentliga underskott, och reformer är nödvändiga. Högsta
domstolens domar utgör därför en risk, förklarar Bo Bejstrup Christensen.

Spanien – Europas nya
exportmaskin

Kraftigt sänkta lönekostnader och en årlig tillväxttakt om stabila 4,5
procent för exporten har gjort att Spanien lyckats vända ett av världens
största betalningsbalansunderskott till ett överskott. På den inhemska
marknaden fortsätter dock problemen.

– Den inhemska tillväxten släpar efter då ekonomin
fortfarande lider av den höga skuldsättningen under 00-talet. Kredittillväxten
inom den privata sektorn är fortfarande negativ och bromsar upp
investeringstillväxten. Dessutom har Spanien fortsatt ett stort underskott i
statsbudgeten, säger Bo Bejstrup Christensen.

Den här artikeln är en
sammanfattning av en längre intervju i Danske Banks kundmagasin Horisont.