Publicerad 2 mar 2015

Nästa anhalt för europeiska statsobligationer?


Den europeiska centralbankens enorma stimulanspaket har lett till en rad frågetecken om hur statsobligationer kommer att utvecklas. Här ger Tom Sartain, förvaltare av räntefonder vid Schroders, sin syn på framtiden för europeiska statsobligationer.

I januari annonserade den europeiska centralbanken, ECB, en expansion av sitt program för tillgångsköp. Många investerare vill veta vad man kan förvänta sig av europeiska statsobligationer i ett marknadsläge som präglas av låga räntor.

I en analys har Schroders sammanfattat sin syn i fyra punkter:

• Blotta storleken på stimulanspaketet och det faktum att programmet inte har en annonserad slutpunkt kom som en överraskning för marknaden. Schroders anser att detta kommer visa sig ha större påverkan på stigande inflationsförväntningar än vad marknaden räknat in.

• Marknaden är alltför pessimistisk gällande den kortsiktiga tillväxtpotentialen i eurozonen. Redan innan beslutet i januari svängde ekonomisk statistik i rätt riktning. Tillgångsköpen kommer elda på den ekonomiska utvecklingen ytterligare anser Schroders.

• ECBs tydliga åtgärdsprogram kan ändra balansen mellan utbud och efterfrågan för vissa delar av den europeiska obligationsmarknaden; vissa tillgångar kommer gynnas tydligt av detta, enligt Schroders. 

• Även om penningpolitiken i eurozonen rör sig i motsatt riktning från den politik som förs i starkare ekonomier som USA och Storbritannien kommer nyckelfaktorer gällande prissättning av obligationer vara fortsatt sammanflätade. Historiskt har inflationsriskpremien (avkastning investerare kräver som ersättning för inflationsrisk) och löptidspremien (avkastningen som krävs för att röra sig längre ut på räntekurvan) samvarierat tydligt mellan dessa marknader.

Även om det fortfarande är oklart hur ECB praktiskt planerar genomföra sina tillgångsköp anser Schroders att 2015 kommer presentera en mängd möjligheter för aktiva förvaltare.

– Vi tittar aktivt på marknader som kan komma att gynnas av de stora tillgångsköpen. Obligationer med lång löptid i icke-centrala ekonomier är ett exempel, säger Tom Sartain. 

Obligationsräntorna i många eurozonländer är mycket låga och i vissa fall negativa. Men spanska och italienska obligationsräntor erbjuder en positiv ränta och en relativt brant räntekurva. 

– Det ser relativt attraktivt ut för spanska och italienska statsobligationer, speciellt eftersom ECB har beslutat att investera på dessa marknader, säger Tom Sartain och fortsätter:

– På medellång sikt är det sannolikt att räntorna rör sig uppåt men de kommer vara fortsatt låga jämfört med historiska nivåer. Europeiska räntor kommer även framöver vara lägre än räntorna i ekonomier som växer snabbare såsom USA, säger Tom Sartain.

Den största systemrisken i eurozonen anser Tom Sertain vara Greklands eventuella beslut att lämna euroområdet i en så kallad ”Grexit”. Marknaden fortsätter att vara nervös för situationen i Grekland och skulle händelser gå i fel riktning skulle inte ökade tillgångsköp räcka för att hindra investerare från att kräva högre riskpremier för tillgångar i eurozonen.