Olga Karakozova, portföljförvaltare inom Danske Capital, menar att Rysslands ekonomi är stark.

Publicerad 1 nov 2013

Mediebilden döljer Rysslands ekonomiska styrka


En negativ mediebild av Ryssland, som ofta baseras på det politiska klimatet snarare än ekonomiska faktorer, döljer landets verkliga styrka. Det menar Danske Invests förvaltarteam med fokus på Ryssland som vill lyfta fram den positiva utveckling som döljs bakom korruption och svaga demokratiska rättigheter.


Olga Karakozova och Måns Beckeman ansvarar för förvaltningen
av Danske Invest Ryssland och har följt utvecklingen i landet på nära håll
under lång tid. De menar att Rysslands ekonomi är betydligt starkare i
dagsläget än vad många tror. Inte minst gäller detta i en tid som präglas av
länder med stora statsskulder och andra finansiella problem.

– Makroekonomiskt har Ryssland en extremt låg statsskuld om
cirka 10 procent av BNP, en budget i balans och dessutom en stor valutareserv.
Det är något som många andra länder bara kan drömma om, säger Måns Beckeman.

Ryssland har även lyckats sänka sin inflationsnivå till omkring
6 procent, och landets oljereservfond samt den flytande rubeln ger stora
penningpolitiska möjligheter.

– Visst finns det även negativa faktorer som statlig inblandning och hög korruption,
men detsamma gäller även andra tillväxtmarknader, som exempelvis Kina. Även om
jag inte är någon Kina-expert så har jag fått intryck av att den statliga
inblandningen faktiskt är större där än i Ryssland.

Inhemsk tillväxt allt viktigare
Just jämförelsen med Kina återkommer Måns Beckeman till, då han poängterar
att båda länderna har en hel del gemensamt även på den positiva sidan.
Framförallt gäller det en kraftigt växande medelklass som utgör en allt större
del av ekonomin. Ökad inhemsk efterfrågan är viktigt i en tid med osäker
utländsk efterfrågan, och företag som kan utnyttja denna utveckling kan komma
att bli vinnare under de kommande åren.

– Många konsumentorienterade branscher som exempelvis livsmedelskedjor
har fortfarande en mycket låg utbredning, framförallt utanför
storstadsregionerna. Här finns det enorma möjligheter för bolag som ligger rätt
i tiden och dessutom har en företagsledning som klarar av att expandera på ett
hållbart sätt.

Olga Karakozova tycker även att bank- och fastighetssektorn är
intressant av liknande skäl. Den privata skuldnivån i Ryssland är bara en bråkdel
av den i Sverige, och i takt med att medelklassen växer och har möjlighet att
betala för att bo bättre kan både bank- och fastighetssektorn komma att växa
framöver.

Modernare syn på aktieägarna
Hur står det då till med den beryktade ryska korruptionen och statliga
inblandningen, är den lika uttalad även i mer konsumentorienterade bolag?

 – Ofta handlar problemen
om bolagsstyrning, menar Måns Beckeman. Och i många fall ser vi att det finns
en annan typ av företagskultur i dessa lite nyare bolag som är mer lik vad vi
kanske är vana vid i Sverige. De har ingen direkt koppling till staten,
informationen till marknaden är bättre och man ser mer positivt på att belöna
aktieägare genom exempelvis utdelningar.

– Traditionellt sett handlas ryska bolag med en riktigt stor
rabatt jämfört med andra marknader, men den är inte lika hög för dessa bolag.
Det är något som börjar uppmärksammas mer och mer, och den ryska staten har också
börjat agera för att främja den ryska aktiemarknaden.

Samtidigt anser förvaltarna att det är viktigt att inte
blunda för de politiska problem som kvarstår i landet.


Att förbättra investeringsklimatet är en lång process och
Ryssland kommer tveklöst att vara en riskfylld marknad även framöver. Vi ser
dock helt klart tecken på förändring i positiv riktning, och ur ett
investeringsperspektiv kan det ofta betala sig att investera i starten av en
sådan process. Aktiemarknaden är som vi vet framåtblickande, och den som väntar
tills stora delar av reformarbetet redan har genomförts missar förmodligen en
hel del av uppgången.