”Vi ser ljust på den europeiska high yield-marknaden”, säger Thomas Korhammer som är en av de ansvariga för Raiffeisen Capital Managements kreditstrategi.

Publicerad 1 apr 2016

Kreditexpert: Bra läge för europeiska företagsobligationer

Ljust för företagsobligationer
Det ser ljust ut för europeiska high yield-obligationer. Europas ekonomi utvecklas väl, företagens betalningsinställelser är få och obligationerna är attraktivt prissatta. Samtidigt ger alternativa ränteplaceringar låg avkastning.

När den amerikanska centralbanken höjde räntan i december föll amerikanska high yield-obligationer, det vill säga företagsobligationer med lägre rating och som därmed har högre risk, rejält i värde. Nedgången var extra stor för oljerelaterade obligationer. Men även europeiska high yield-obligationer drogs med i fallet. 
– Man kan säga att den europeiska high yield-marknaden föll i sympati. Vi är övertygade om att nedgången saknade reell grund. Vi ser ljust på den europeiska high yield-marknaden framöver, säger Thomas Korhammer som är en av de ansvariga för Raiffeisen Capital Managements kreditstrategi. 
I Sverige har Raiffeisen Capital Management, som är den del av Raiffeisen Banking Group, hittills flugit under radarn för många privatinvesterare. Men kapitalförvaltaren är känd bland institutionella investerare, bland annat som följd av en framgångsrik ränteförvaltning. 
Pionjär inom det europeiska high yield-segmentet
Redan 1999 – samma år som euron lanserades som elektronisk valuta – startade Raiffeisen sin europeiska high yield-fond. Förvaltningen har slagit väl ut. Sedan starten har Raiffeisen European High yield fund ökat i värde med nästan 190 procent, vilket är betydligt bättre än jämförelseindex som under samma period stigit med drygt 90 procent. När Thomas Korhammer blickar framåt är det flera faktorer som spelar den europeiska marknaden i händerna. 
En faktor är ECBs expansiva penningpolitik och låga inflationsförväntningar. I mitten av mars överraskade ECB marknaden med sin expansiva penningpolitik. Förutom att både styrräntan och inlåningsräntan sänktes deklarerade ECB att den även skulle investera i företagsobligationer med betyget Investment grade. 
– Det kommer med största sannolikhet att även gynna high yield-segmentet, säger Thomas Korhammer. 
När efterfrågan på investment grade ökar stiger priserna på obligationerna, vilket innebär lägre räntor, det vill säga fallande riskpremier. Dessutom ökar andelen ”säkra” statsobligationer som ger negativ ränta. För att få avkastning kommer investerare att fokusera på andra segment som ger högre avkastning. 
– Jakten på avkastning kommer att fortsätta. De europeiska räntorna kommer att vara låga under lång tid framöver. För att få avkastning måste investerare bredda sina investeringar till fler områden som high yield. 
Dessutom är europeiska high yield-obligationer attraktivt prissatta, andelen betalningsinställelser låga och ligger på 3,3 procent av utstående belopp. Därtill är Europas konsumenter starka. 
– Det har vi tagit fasta på och fonden har en övervikt mot konsumentrelaterade sektorer, TMT (teknologi, media och telekom) samt mot fordonsindustrin, säger Thomas Korhammer. 
Fonden förvaltas efter en relativt defensiv strategi och placerar främst i bolag med högre kreditkvalitet inom high yield-segmentet. Thomas Korhammer förvaltar både ”bottom up” och ”top down”. Syftet med den första är att hitta bra enskilda obligationer och top down-analysen ska eliminera dåliga placeringar. Den portugisiska banken Novo Banks aktiekurs sjönk med 80 procent tidigare i år och banken vägde 1 procent i index. 
– Vi hade inget placerat i Novo Bank. För att få bra avkastning över tid är det även viktigt att undvika dåliga placeringar, avslutar Thomas Korhammer.
  • Fakta: Investment grade, high yield och kreditpsread
  • • High yield är ett kreditbetyg från Fitch, Moody’s eller Standard & Poor’s som är som högst BB+/Ba1/BB+.
  • • Investment grade är betyg från ovan nämnda ratingföretag som lägst är BBB-/Baa3/BBB-.
  • • Kreditspread är den avkastning som en obligation ger utöver den underliggande referensräntan. Den kan definieras som avkastningen på statsobligationer med motsvarande löptid.