Publicerad 2 nov 2015

Fasträntebevis ger stabil avkastning till begränsad risk

Hög ränta till lägre risk
När börsklimatet är skakigt och räntan är noll på bankernas sparkonton så framstår fasträntebevis som ett attraktivt alternativ. En fast avkastning på flera procent under fem år framstår i dagsläget som klart konkurrenskraftigt när olika placeringsalternativ utvärderas.

– Med ett fasträntebevis får man en bra avkastning till en betydligt lägre risk än aktier, säger Glenn Wigren på Nordea Markets.  

Ett fasträntebevis är en ränteplacering där kreditrisken och därmed också avkastningen är knuten till ett underliggande bolag. Sedan några år tillbaka ger Nordea ut fasträntebevis, och även om intresset varit stort ända sedan starten så tenderar intresset att öka ytterligare när läget på aktiemarknaden är osäkert.

– När börsen faller brukar ju intresset öka för ränteprodukter, säger Glenn Wigren, som berättar att omsättningen på marknaden för fasträntebevis som mest ligger på cirka 30 miljoner kronor per dag.  

Placeringen säljs i poster om 10 000 kronor, vilket gjort fasträntebevis till en populär investeringsform bland privatplacerare. Räntan på ett fasträntebevis bestäms av kreditrisken i det underliggande bolaget. Ett bolag med lågt kreditbetyg, eller inget betyg alls, kan ge en ränta på över 5 procent. För bolag med bättre kreditbetyg är den erhållna räntan något lägre, omkring 2-3 procent. Det kan jämföras med mer traditionellt räntesparande, som exempelvis ett sparkonto på bank, där räntan är noll, eller nära noll. Samtidigt är fasträntebevis förknippade med en kreditrisk, det vill säga risken att bolaget ska gå omkull och inte kan fullgöra sina betalningar. 

– Men samtliga bolag har passerat Nordeas kreditkontroll, där bedömningen är att företaget ska överleva placeringens löptid, säger Glenn Wigren, som ändå vill poängtera att kreditrisken aldrig är noll.  

Det finns också alltid en viss risk att placeringens marknadsvärde går ned, vilket händer om marknadsräntan går upp.  

Fasträntebevis kopplat till index ger riskspridning

Förutom fasträntebevis som är kopplade till kreditrisken i ett specifikt bolag så ger Nordea även ut bevis som är kopplade till ett index.

– Med ett sådant i portföljen så får en placerare automatiskt en viss riskspridning, vilket gör att det finns skäl att rekommendera just den typen av fasträntebevis, säger Glenn Wigren. 

Ett fasträntebevis kan ses som ett alternativ till en företagsobligationsfond, med den skillnaden att här kan placeraren själv välja vilka bolag som ska ingå i portföljen. Placeraren kan då också själv bestämma risken i portföljen. Fasträntebevisen är heller inte belastade med några fondavgifter, vilket gör det till en förhållandevis billig sparform.  

En fördel med fasträntebeviset, som Glenn Wigren gärna vill framhålla, är att instrumentet kan köpas inom ramen för ett investeringssparkonto eller en kapitalförsäkring, vilket ger klara skattefördelar.

Nya fasträntebevis inom high yield

Räntan på ett fasträntebevis betalas ut fyra gånger per år, och som namnet indikerar så är räntan fast under placeringens löptid. Även om det går att sälja ett fasträntebevis innan löptidens slut – instrumentet är börshandlat och Nordea ställer dagliga priser – så är det vanliga att placerare behåller beviset till förfall, då det nominella beloppet återbetalas. Löptiden är fem år vid utgivningstillfället.    

– Fasträntebevis är också en intressant placeringsform för de som vill diversifiera sin portfölj, och som vill komplettera sina aktieplaceringar med räntor, säger Glenn Wigren.

Nordea lanserade relativt nyligen två nya fasträntebevis som är kopplade till high yield-index i USA och Europa. High yield-obligationer är obligationer som ges ut av bolag med sämre kreditbetyg. Det sämre kreditbetyget innebär en högre ränta, i detta fall en fast årlig ränta på 6,5 respektive 5,3 procent per år.

Läs mer om fasträntebevis här.

Prenumerera på Nordeas nyhetsbrev om placeringar och affärsförslag här.