Den grekiska skuldkrisen är svår och omfattande problem återstår

Publicerad 28 mar 2013

Därför har politiker tystnat kring Grekland

Grekland fortsätter att vara en kandidat för en exit från eurosamarbetet. Det anser före detta Riksbankschefen Bengt Dennis som ger sin syn på det skuldtyngda landet.

Normal
0

21

false
false
false

SV
X-NONE
X-NONE

– Det var en intensiv diskussion. Enligt mig förberedde europeiska
politiker opinionen på att Grekland skulle lämna eurozonen.
Det hävdar Bengt Dennis, före detta Riksbankschef, när han ser tillbaka på förra
vårens diskussioner kring Grekland.

Normal
0

21

false
false
false

SV
X-NONE
X-NONE

/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:”Normal tabell”;
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-priority:99;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:””;
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin-top:0cm;
mso-para-margin-right:0cm;
mso-para-margin-bottom:10.0pt;
mso-para-margin-left:0cm;
line-height:115%;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:11.0pt;
font-family:”Calibri”,”sans-serif”;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:”Times New Roman”;
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;}

Vid seminariet ”The Power of Three” under slutet av mars, anordnat av Fidelity Worldwide Investment, BlackRock och Franklin Templeton Investments, belyser han skuldkrisen och de samtal kring en eventuell grekisk exit från eurosamarbetet som upphörde under senvåren 2012. 

– Politiker slutade helt enkelt att tala om frågan. Vår egen finansminister, Anders Borg, var bland de sista som nämnde
ett grekiskt utträde, men även han blev tyst, konstaterar Bengt Dennis.

Normal
0

21

false
false
false

SV
X-NONE
X-NONE

/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:”Normal tabell”;
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-priority:99;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:””;
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin-top:0cm;
mso-para-margin-right:0cm;
mso-para-margin-bottom:10.0pt;
mso-para-margin-left:0cm;
line-height:115%;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:11.0pt;
font-family:”Calibri”,”sans-serif”;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:”Times New Roman”;
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;}

Varför upphörde diskussionerna?

Bengt Dennis berättar att det framförallt finns tre
orsaker till att samtalen kring Greklands utträde plötsligt slutade.

Ett skäl var de beräkningar som gjordes av olika länder kring potentiella kostnader, som en grekisk exit skulle kunna medföra, vid en
eventuell kollaps av eurosamarbetet. Beräkningar i
Tyskland visade att ett sammanbrott inom eurozonen skulle kunna leda till en BNP-minskning på hela tio procent för landet redan under det första året. I Frankrike gjorde man
liknande studier och fick ännu sämre siffror som resultat.

Det andra bidragande skälet var det
förestående valet i Tyskland 2013. Regeringskollisionen i Berlin hade redan problem
och det sista Tysklands förbundskansler Angela Merkel ville var att väcka ännu en diskussion om
att landet skulle bidra med pengar.

– I Tyskland har man valt att lägga en ”våt filt” över det mesta, utom
möjligen Cypernkrisen som landet måste hantera. Övriga frågor vill man förmodligen inte
ha upp på bordet före valet i september. Grekland har därmed lagts åt sidan,
berättar Bengt Dennis.

En tredje anledning till att frågan om utträdet
tystades ner var den säkerhetspolitiska aspekten. Den säkerhetspolitiska infallsvinkeln
hade hela tiden funnits närvarande och under våren väcktes diskussionerna åter till liv.

Vad är problemen?

Normal
0

21

false
false
false

SV
X-NONE
X-NONE

/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:”Normal tabell”;
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-priority:99;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:””;
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin-top:0cm;
mso-para-margin-right:0cm;
mso-para-margin-bottom:10.0pt;
mso-para-margin-left:0cm;
line-height:115%;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:11.0pt;
font-family:”Calibri”,”sans-serif”;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:”Times New Roman”;
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;}

Skuldkrisen i Grekland har pågått under flera år. Det första
stödprogrammet trädde i kraft 2010 och ytterligare ett stödprogram kom året därefter. Under hösten 2012 kom en revidering av tidigare program, med
fortsatta besparingsåtgärder. Dessa åtgärder håller nu på att implementeras i Grekland med en hittills osäker framgång.

– Det stora problemet är att Grekland är insolvent och har en skuldnivå som gör framtida avskrivningar ofrånkomliga. Dessutom
behöver landet mer pengar. Redan nu vet vi att det tredje programmet kommer behöva
fyllas på med runt 10 miljarder, ett belopp som ökar med tiden, säger Bengt Dennis.

 

Hur slutar
Greklandskrisen?

Bengt Dennis bedömning är att frågorna kring
skuldproblematiken i Grekland inte kommer behandlas i en närstående framtid. Oavsett
vad som händer, och oberoende av vilka rapporter som presenteras, tror han att Grekland
kommer att förbli en icke-fråga ganska länge och åtminstone fram till det Tyska valet.
–Problemen är så pass allvarliga att politiker förr eller senare måste ta upp frågan, men
det kommer förmodligen att ske först under nästa år, säger Bengt
Dennis.

Den enda potentiella lösningen för Grekland, som Bengt
Dennis i dagsläget ser, är att europeiska länder håller ut och fortsätter att ge stöd under många år framöver till dess att tillväxt i landet åter är möjlig.

– Fortsatt stöd är tänkbart, men det kräver en politisk vilja.
Frågan är också om implementeringen av åtgärderna kommer vara så pass lyckosam att kreditgivarna
är beredda att satsa mer pengar, konstaterar Bengt Dennis.

Kan ett utträde från eurosamarbetet bli verklighet?

Bengt Dennis anser att det återstår flera frågetecken kring vad som händer i
Grekland, och hur mycket uppslutning som kommer finnas kvar, när
åtgärderna inom stödprogrammen nu blir allt mer kännbara för befolkningen. 

Hans slutsats vid en politisk och social kris blir att Grekland fortsätter att vara en kandidat
för en exit.
–Enligt min bedömning kan vi inte utesluta att Grekland lämnar eurozonen, men det kommer inte ske under
det här året, sammanfattar han.

/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:”Normal tabell”;
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-priority:99;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:””;
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin-top:0cm;
mso-para-margin-right:0cm;
mso-para-margin-bottom:10.0pt;
mso-para-margin-left:0cm;
line-height:115%;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:11.0pt;
font-family:”Calibri”,”sans-serif”;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:”Times New Roman”;
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;}