Aviva Investors: Nu ser vi inflationens återkomst

Under det gångna årtiondet har rädslan för deflation kastat en lång skugga över den industrialiserade världen.  Men nu verkar slutligen bilden förändras i motsatt riktning. Med det tydliga undantaget av det sedan länge plågade Japan, är oron för fallande priser som bortblåst. Plötsligt är istället de finansiella marknaderna övertygade om att inflationen börjar slå rot, med starkt stöd av Donald Trumps seger i USA:s presidentval. 

Inflationens gradvisa återtåg förklaras till stor del av två faktorer: stabiliseringen och återhämtningen av råvarupriser, samt världens största centralbankers agerande. Under det gånga året har de alla haft en extremt expansiv penningpolitik. Det är i själva verket så att penningpolitiken har blivit ännu mindre stram på de flesta platser; däribland euroområdet, Storbritannien och Japan. Det har inte varit svårt att argumentera för en mer expansiv penningpolitik. Samtidigt som var och en av centralbankerna har hanterat delvis olika frågor, har de alla varit i behov av mer inflation. 

När det gäller det större land där penningpolitiken faktiskt har stramats åt – USA – kan det hävdas att politiken tidigare varit för expansiv. Genom sitt beslut att följa en riskhanteringsväg som syftade till att understödja den ekonomiska återhämtningen och samtidigt pressa upp inflationen tillbaka mot målet – något vi förväntar oss att också andra centralbanker gör i framtiden – har centralbanken Federal Reserve sannolikt inte höjt räntorna tillräckligt. Som ett resultat ser USA-inflationen ut att hamna över tvåprocentsmålet. 

Samtidigt finns en ökad sannolikhet för att skattepolitik kommer att användas som ett verktyg för att främja investeringar och tillväxt, och ytterligare elda på inflationskrafterna. Förra året tillkännagav Japan, Kanada och Kina alla stora skattepolitiska stimulanspaket. Och mest betydelsefullt av allt, Trump har utlovat en massiv och expansiv skattepolitik. 

Med USA-ekonomin redan nära full sysselsättning – arbetslösheten är endast 4,7 procent – stiger timlönerna nu i den snabbaste takten på sju år. Skattepolitisk stimulans av den magnitud som föreslås verkar med säkerhet komma att pressa upp lönetillväxten, och därmed inflationen, ännu mer. 

Men, det är viktigt att komma ihåg att samtidigt som Trumps politik har potential att ”turboladda” inflationstrycket, så är själva inflationen fortsatt låg med historiska mått. En avgörande faktor är att det inte finns någon anledning att tro att Fed riskerar att göra någon större penningpolitisk miss, genom att lämna räntorna för låga och låta inflationen hamna bortom kontroll. Det är också möjligt att Feds ”överförsiktiga” ansats till att höja räntorna kan dröja kvar lite längre som en följd av att centralbanken kanske väntar in för att se vad den nya presidenten gör. Men det verkar osannolikt, eftersom minst fem av Feds 17 beslutsfattare ser ut att ha höjt sina ränteprognoser sedan september. 

I den utsträckning som det finns en risk att inflationen drar iväg signifikant högre än vi har väntat, verkar det största hotet komma från ett ytterligare skutt i råvarupriserna. Starkare ekonomisk tillväxt och högre utgifter för infrastruktur kan komma att sammanfalla med utbudschocker som orsakas antingen av geopolitiska spänningar eller produktionsminskningar beslutade av medlemmar i OPEC. 

Vi såg en sexfaldig ökning av oljepriserna mellan 2004 och 2008. Samtidigt som vi inte väntar oss någon upprepning, visade perioden tydligt hur dramatisk effekt en efterfrågeuppgång kan ha på en marknad där utbudet är begränsat, åtminstone på kort sikt. 

• Kontakt
• 
• Christian Nilsson är Client Solutions Director hos Aviva Investors. Han är stationerad i Stockholm och arbetar med de nordiska länderna. Du som vill få mer information om Aviva Investors erbjudande kan kontakta honom på telefon 070 950 20 30 eller mejla till [email protected]